Idag börjar min andra skolvecka vilket betyder att jag får träffa Marjam igen, hon är min speciella vän. Alla vi har någon speciell vän, hon är min speciella vän. Hon är så galet galen, hon säger så konstiga saker så jag vet inte om jag ska skratta eller kolla snett, hon delar med sig mycket till mig, hon är tuff på utsidan men har en fin insida trots allt. Om man lär känna henne så ser man att hon är väldigt unik, annorlunda fast på en bra och roligt sätt. Man kan inte inte le när man är med henne. Bara att få ett sms av henne där hon delar med sig om sina knäppa tankar om hennes guldfisk eller hur hon lärde sig cykla igår. Det är sån humor och glädje som vi alla behöver i vardagen.

Jag tycker att det ska bli sorgligt att sluta gymnasiet för jag vet hur svårt det kommer vara att hålla kontakten med henne. Inte för att vi inte är bra vänner utan för vi vill olika saker efter gymnasiet. Jag vet själv hur mycket jag kämpar och kämpade för att ha en fortsatt bra vänskap med min bästa vän, jag visste att det är värt det. För både hon och jag förtjänar den vänskap vi har idag. Jag älskar mina närmaste vänner enormt, jag hoppas dem alla vet det. Vänskap är något som vi behöver och förtjänar att ge någon som behöver.

Vänskap är det bästa som finns!