Det finns människor som får mig att må bra. Och det finns människor som får mig att må bättre och bli starkare! Dem som får mig att må bättre vill jag vara med varje dag, prata med varje dag och se varje dag. Men det är dem som jag träffar allt för sällan tyvärr. Men jag är lycklig då och vet var jag har dom. De senaste dagarna har varit svåra för mig. Jag har knappt sovit, knappt ätit, knappt fått frisk luft, knappt rört på mig. Jag har fått världens finaste meddelanden på mobilen, Facebook och mailen under en veckas tid. Jag önskar jag kunde krama om varenda kotte som skriver och säger fina saker till mig och menar det! Att jag aldrig mått så här dåligt trots all styrka och kärlek jag får gör mig ledsen. Men de flesta vet vad som har hänt och varför jag mår som jag mår. Jag önskar att resten av sommaren kan jag spendera med alla fina kottar som skriver till mig titt som tätt, iaf några. För det är dom(ni) som ger mig förtroendet att jag inte ska ge upp och att jag klarar att ta mig ur det här. All kärlek till er!

Idag var en jobbig dag, mådde verkligen inte bra idag. Det sjukaste som hände idag var - jag satte mig i våran fåtölj i vardagsrummet med en filt rum om mig och en hörlur med musik i ena örat, kollade ut genom fönstret och bara satt där. Sen sa mamma helt plötsligt "du har ju suttit så där sen jag kom hem", ja och? svarade jag. Då säger hon att hon kom hem för 3 timmar sen. Alltså satt jag så i tre hela timmar. Galet! Sen under kvällens gång satt jag i sängen och i soffan, smsade om allt från Zlatans flytt till Ikea möbler.

En bild på klassen SP3C tillsammans en sista gång, det ögonblicket från bilden får mig att le stort och gråta hårt. Hela rummet var fyllt med 3 år av kärlek. 

Nu blir det SATC, hoppas på minst 5 timmar sömn inatt, det är mitt mål denna vecka.