Bättre sent än aldrig. Så här är läget:

 

Jag har haft min blogg för att skriva av mig, lite som terapi när jag mått dåligt. Och även som en dagbok, så jag kan komma och kolla tillbaka vad jag gjorde då, vilka jag var med, minnen, upplevelser osv. Idag mår jag inte bra och detta har pågått sen i augusti förra året och nyårsafton gav mig en käftsmäll. Jag vill inte må så här men jag känner ingen ork för att ta tag i det hela. Men med världens finaste människa som alltid tar emot mig när jag faller så har jag nu orken. Det är fortfarande en bergochdalbana emellan åt men jag kämpar varje dag för att inte må sämre och sämre. Jag känner inte igen mig själv och dessa tankar skrämmer skiten ur mig. Jag trodde hösten/vintern 2012 skulle bli min räddning men det blev snarare tvärtom och då har jag bestämt att år 2013 får bli det. Men jag vet fortfarande inte hur jag ska blogga, vad jag ska skriva osv, när jag mår så. Jag ska försöka så gott jag orkar att blogga på en normal nivå och inte skriva depp-texter osv. Nu ska jag ut och på pw med musik i öronen, det är också som terapi. Kram!