Att vakna imorse och känna att huvudet inte alls var bättre gjorde mig arg och besviken. Men att kolla över min axel och se Andreas ligga där och dregla gjorde mig glad och pirrig, så jag kröp in i hans armhåla och sova ett par timmar till. Nu är jag vaken och ska nog ut ett tag snart, innan lunchen. Idag kommer nog Andreas sova hela dagen, nattpass ikväll så tråkigt!! Men nu ska jag fixa.