Bilder från Instagram denna vecka..

Jag har så ont i min nacke/axel så jag vet inte vad jag ska göra, ger mig själv massage titt som tätt men hjälper inte så värst..

 

Nu är vi hemma efter biomys på Sergel, vi har gått på bio två kvällar i rad nu - lyx! Igår gick vi på bio, sen igenom Gamla stan och sen hem för sån jäkla mysig kväll. Bästa på länge. Idag tog vi en tidig bio och åt innan, nu väntar vi på körslaget ska börja. Till det blir det apelsin och kvarblivet godis från bion. Jag orkar inte ens försöka starta min data pga katterna. Men nu ska jag spela harpan och massera vidare..

 

Åh, sitter och lyssnar på Kapten Röd, hans texter är ju bara för bra! Annars så har jag precis hoppat ur duschen, packar och ska snart åka till stan för en god lunch, minishopping och sen vidare till Stockholm. Jag hoppas regnet håller sig annars måste jag nog köpa ett paraply också, har sett ett på H&M som är mer rosa än min väska, då kommer jag sticka ut tillräckligt tror jag!

I Stockholm vet jag inte vad mannen min vill göra, någonting hoppas jag på. Men det löser vi alltid. Nu ska jag dansa, packa och sjunga. Kram!

Jag har mått så sjuk dåligt idag, i min mage. Jag har ingen aning om varför, för jag har varken ätit eller druckit något ovanligt. Så nu fastar jag, tills imorgon. Då ska jag göra snickerskakor, åh jag hoppas det blir bra! Jag är inte så haj på bakning tyvärr.. Men övning ger färdighet. Sen åker jag till mitt andra hem imorgon - Stockholm. Jag önskar en mysig dag med min älskade och en mysig promenad genom Gamla stan, hoppas han går med på det. Men det är liksom våran grej, promenader i Gamla stan på kvällarna, oftast efter bio eller shopping i stan. Åh, jag är så förälskad, i både Stockholm och min kille! Yay to life.

Hej kära ni. Det blev för mycket, allt blev för mycket. Jag behövde en paus och då fokusera på de som behövde mig, det som behövde lagas och så. Nu känns det relativt bra igen. 

För över 3 år sen blev jag förälskad i en kille som förändrade hela min värld och mitt liv, till det bättre. Han hjälpte mig, överraskade mig, fanns där och älskade mig. Sån kärlek man sällan känner, det gav han mig. Vi hade ett starkt förhållande och vi båda kom från helt olika världar men på vissa nivåer var vi väldigt lika. Under 2010 blev vår kärlek så stark och stor så jag nästan fick nypa mig själv varje dag. Det pågick länge och allt kändes bra. Under hösten/vinter kanten 2011 blev allt för mycket för oss båda men några månader senare hittade vi tillbaka till oss, vi blev vi igen efter några månader ifrån varandra. Vilket vi och vårat förhållande behövde. I somras var jag borta i över en månad och det hände en hel del runt omkring mig och gjorde så jag föll. Han fanns där, varje sekund och tvekade aldrig. Jag är så tacksam över vårat förhållande och jag uppskattar varje dag vi får tillsammans. Vi har gått igenom allt, verkligen allt, blod, svett, tårar, kärlek, besvikelser, glädje, lycka, överraskningar - allt. Det finns ingen på denna jord jag älskar mer än honom, för han känner mig in- och utsidan, han älskar mig för den jag är och det finns bara han för mig. Nu är vårat förhållande starkare, större, stabilare, tryggare och mer kärleksfullt än någonsin! 

Min familj har jag alltid varit tacksam för, de finns här och där men ändå finns de alltid där när man behöver dem. Alla är så fina, hjälpsamma och kärleksfulla. Vi är en gigantisk familj och vi står alltid på varandras sidor. Det har hänt saker som vi kämpar igenom, tillsammans. Jag älskar hela min familj och det finns inga jag värdesätter så högt som dem. Tyvärr har jag inte alltid visat det men nu hoppas jag varenda kotte vet om det!

Efter studenten flydde jag till Tyskland i en vecka och sen 3½ veckor i Karlshamn. Jag visste inte vad jag ville men när jag kom hem från allt resande mådde jag så psykiskt dåligt att jag låg i sängen varje dag, kollade in i väggen eller upp i taket. Efter ett tag sökte jag hjälp och hjälp är det jag får. 

Jag har jobbat för Röda Korset i snart ett år, i början gjorde jag mest frivilligt arbete i Stockholm men sen fick jag erbjudande om ett jobb inom Röda Korset som jag aldrig skulle tacka nej till. Nu har det blivit uppflyttat ett par veckor men jag hoppas på att kunna börja snart och komma igång. Jag tänker inte stressa sönder inför jobbet eller bli stressad för det blivit uppflyttat, jag tänker vara tacksam över att de tror på mig. Snart får jag börja jobba med en helt underbar organisation i Stockholm och jag hoppas snart att kunna flytta dit. 

Min ena syster flyttar snart till Kina, hon har frågat om jag skulle vilja flytta med henne dit.(Hennes man kommer bli chef för en avdelning på BMW i Kina). Jag är och har alltid varit en våghals. Jag funderar starkt på att flytta dit ett par månader. Jag måste bara vara på samma sida som alla andra, min familj, mina närmaste vänner, min pojkvän, alla. Jag vill inte lämna allt här och vara osäker hur allting kommer vara när jag kommer hem, men jag vill inte tänka "tänk om jag åkte" i framtiden.

Det är lite om vad jag pysslar med, pysslat med, vad jag gör och så. Ikväll tänkte jag baka lite, eller om jag sparar det tills imorgon. Hur som helst, jag älskar alla ni som gör mina dagar, ni som alltid finns där och verkligen visar det, jag älskar er. Ni är hur underbara som helst! 

Jag älskar den här bilden, finns ingen känsla som känns dom denna, i det ögonblicket när man hoppar ut från flygplanet, 4000 m upp i luften, faller fritt i 200km/h, åh! OM jag ska göra om det!

 

Bloggen, jag är ledsen men antingen kommer jag sätta lösen på den eller inte blogga alls. På ett par veckor, minst. Ha det bra så länge, bloggen har alltid varit en trygghet att kunna skriva ut alla känslor men nu är allting för mycket och det klarar jag inte av. Inte så här.

Det var länge sen jag mådde så dåligt som jag gör ikväll, för så många anledningar. Just nu vill jag inget annat än spola tillbaka tiden. Min mage känns som en stor sten som är in och ut-vänd. Jag skakar av rädsla och ångest. Tårarna rinner ner av mina egna misstag. Rädsla och ångest är allt jag känner nu, allt jag vill är att få det bra igen. Jag har aldrig känt sån här känsla förut. Jag vet inte vart jag ska ta vägen, jag vet inte vad jag ska göra.

 

Det är sjukt hur fotboll, supportrarna och allt runt omkring fotbollen kan bli som krig, folk som blir misshandlade och  knivhuggna. Oavsett vilket lag man håller på ska väl fotboll få vara fotboll. Nu tänker jag på händelsen som hände igår i Italien när en AIKare blev knivhuggen av några supportrar från Napolis lag. Jag vet att det finns mycket känslor runt matcher och speciellt stormatcher som ikväll men varför ska en supporter bli knivhuggen när man är på en restaurang och bär sitt lags tröja? Det är fruktansvärt, vidrigt och helt sinnessjukt. Jag har läst att den som blev knivhuggen fick lämna sjukhuset relativt snabbt men själv händelsen är så obehaglig. I en värld då fotbollssupportrar använder våld mot varandra, när man istället borde ta all sin energi för att heja fram sitt eget lag, för vad tjänar man på om man misshandlar, knivhugger eller liknande de andra lagets supportrar? Sjukt.

Nu ska vi se fram emot kvällens match mot Napoli, ska bli riktigt roligt att se, och Napoli har aldrig förlorat en Europamatch på hemmaplan. Framåt stolt AIK! 

Video - Den på Vinny(från Jersey shore) som dansar till gangnam style
Musikvideo - SHM - don't you worry child
Frulle - flingor med fil
Godaste - baugette med Bregott havssalt smör
Dryck - En flaska kallt vatten som legat i kylen x-antal dagar(åh!)
Tv-tittande - Efterlyst (besatt på onsdagarna!)
Längtan - Helg, mys med älskling, Stockholm
Funderan - När kommer snön? Kommer det sluta regna någongång?
Moment - Skype om Kina planer
Låt - Sing
Instagram - celsobm88
Blogg - ingen, alla har varit ruskigt tråkiga idag
Hejdå - See you later, crocodiles

- dansar till SHM's alla låtar
- hoppar runt till den fulgrymma gangnam style
- hittar fina kläder online

- planerar helgen bravader
- dansar vidare in i natten i min rosa outfit

Det känns kul att komma igång med regelbunden träning igen måste jag säga faktiskt! Vill dock inte köpa något gymkort i Enköping då jag vet att mitt jobb och sånt kommer vara i Stockholm och eftersom vi letar efter en ny lägenhet hoppas jag vi hittar en med ett bra avstånd till något gym så jag kan träna där. Men än så länge är jag glad över träning, ska inte göra som alla hundra gånger tidigare och köra mig slut så jag aldrig vill träna mer efter 4 gånger, jag har lärt mig min läxa där om man säger så. Och så känns det galet skönt att variera min frulle mycket mer, jag åt mackor och ett glas mjölk/oboy/juice i 18 år, nu är det nya banor. Det är dags nu, om man säger så! Och så är jag glad över att ha världens bästa peppning från min finaste man.

Vi är så olika att det nästan är skrattretande, vi är så lika att man blir galen. Jag har hittat den, den där rätta, the one. Han kan få mig så arg så jag bara vill skrika åt honom, han kan få mig så glad så jag bara vill skrika åt honom. På en sekund kan han få mig att känna mig som om jag är på toppen av världen, han får mig att vilja stanna där och dela den platsen och känslan med honom, just bara honom. Han och jag, vi har gått igenom blod, svett, tårar, kärlek, bråk, resor, minnen, allt har vi gått igenom. Och än idag står jag här och kollar in i hans perfekta mörkblåa ögon och säger att jag älskar honom, för det gör jag verkligen. Jag värdesätter han högst utav alla för han är den enda som fått mig att må som bäst, lyckligast och galnast på en och samma känsla. Jag uppskattar allt han gör för mig och för oss, jag skulle ge honom hela världen om jag så kunde. Nu ger jag han det jag kan - mitt hjärta. Du är min kärlek, du är mitt allt. Du gör mig hel, du gör mig kär.

 

Sen första augusti en varm sommardag då Pride hade sin parad genom Stockholms gator, sen den dagen då du gick och tryckte mig så tätt intill dig du bara kunde, sen det ögonblicket då vi stod på stentrappan på Söder och vi hade våran första kyss, sen dag ett har jag älskar dig och gett dig hela mitt hjärta. Till den dagen då jag tar mitt sista andetag, till den dagen har du mitt hjärta och min kärlek.

Jag har världens finaste människor. Världens finaste familj, världens finaste vänner, världens finaste bästavän, världens finaste man, världens finaste alla. 

Jag är stolt över alla i min omgivning. Alla är så unika, speciella och annorlunda - i love it! Fortsätt så ni! Jag är så glad och tacksam över min man, jag känner mig nykär på nytt, fast över 3 år har gått, men vi har verkligen gått igenom allt. Allt man kan kunna tänka sig i ett förhållande har vi gått igenom och klarat oss igenom, finns ingen jag hellre vill vara med och finns ingen jag vill vara än din. Älskar dig babyboo!

Fy satan va dåligt jag sover när jag sover själv, inatt väckte min finaste misse mig x-antal gånger vilket inte gjorde min natt bättre. Nu har jag varit uppe en stund, suttit och degat framför tvn. Men nu ska jag in i duschen och sen till farbror doktor. Senare kommer mina favoriter upp och då ska vi dekorera våra muffins vi gjorde igår, mysig onsdag. 

Jag var så arg på mig själv igår, för jag själv satt mig i en sitts där jag inte vill sitta - nu är ändringen igång. Egentligen känns det så jäkla muppigt att klaga på småsaker. Hur som helst, nu är jag arg igen, inte av samma anledning tack och lov. Nu är jag arg på mina mackor, mackor? Ja, ni läste rätt - på mina mackor. Igår köpte jag och mamma en varmrökt lax (finns inget godare, for real.) och smaskade i oss, lyxigt. Idag köpte mamma en till(tackar man tackar) och den är sönderpepprad och inte alls smaskig. Fy fan. Vardagsproblemen nr1, ja!
Och så tog jag en skål med fil också, tog ca 1 tsk socker, allt hamnade på botten, hur vet jag inte men äckligt blev det. Åh, jobbigt läge nu. Nu ska jag proppa i mig lite piller och sova, g'night!

Inte nog med denna underbara helg - den här bilden får mig att le stort. Där ser vi våran nuvarande statsminister sitta och deppa, precis som det ska vara. Framåt stolta AIK!

Igår var den absolut bästa dagen på hur länge som helst, kanske till och med bästa dagen på året. Alla känslor, alla människor, alla händelser, ja allt! Skriver mer om det lite senare, nu ska jag åka till Uppsala. Kram på er alla!

Det är skönt att luta mig tillbaka i soffan och för stunden bara slappna av, njuta att vara i Stockholm där jag trivs, tagga lagom inför söndagens bravader. Och så njuter jag av grymma musikvideos på Youtube. Tänka sig den som kom på allt påhitt egentligen. Nu glömmer vi alla beskymmer och oron, för stunden bara njuta - det är helg!

Jag har ätit frukost, tagit hunden på en promenad, kollat på tv och sitter nu här och funderar på allt. Har sån galen huvudvärk. Men ska snart röra mig mot Uppsala. Är helt slutkörd, orkar knappt något. Men i helgen åker jag till Stockholm och då händer det grejer. Men nu - fixar klart sen Uppsala. Kramen!

Det är nu man märker vilka som verkligen finns där för en och vilka som inte gör det. Det känns skönt, läskigt, hemskt. Nu kör vi, stay strong sis!

Jag tror den här hösten/vintern kommer bli en av de bästa i mitt liv, så mycket som komma skall. Med min prins hand i hand, min systers bröllop, alla födelsedagar. Jag bara hoppas att allting faller på plats nu.

Min mormor är bäst. Punkt.

Min fina mormor, hon och jag gick och köpte hennes nya mobil idag. Samsung Galaxy s2. Världens coolaste mormor. Som när hon testade mina Jeffrey Campbell, min mormor är tuff!

Guten Morgen pips! En liten förkylning smyger sig fram lagom till höststarten, vilket gör att jag blir hemma idag tyvärr. Men jag kan sysselsätta mig, först ska jag till min fina mormor och visa henne hur hennes nya mobil fungerar, sen kanske min fina J kommer på besök, sen kommer min fina mamma hem från Uppsala då ska vi laga mat, laga - riktigt - mat! Som vi inte gjort på flera veckor. 

Känner mig galet sliten, känner mig slagen.

Jag har aldrig känt så hjälplös.
För allt,
för alla.

Det kändes så bra när man kunde ge bra nyheter igår. Tills samtalet kom igår kväll. Kämpa nu min fina älskade syster! Du har varit så duktig och kämpat på så jäkla bra. Kämpa nu, klara de här veckorna. Vila, andas, lev. Jag älskar dig, jag är vid din sida hela vägen. Ge inte upp!

Jag kommer ihåg att jag var så arg på mamma imorse när hon väckte mig, för då visste jag att jag inte hade drömt allt. Jävla skit. Jag kommer ihåg att jag skrek "låt mig vara, jag vill inte, jag klarar inte det här", sen kom jag ner och sa "förlåt, drömde". Men hur ska man orka när jag vet att Bea är där hon är? Så orättvist. Kämpa gummsan, jag finns vid din sida hela tiden! 

Och ni som fortfarande envisas med att gå runt och fråga andra vad som pågår - jag. Fråga mig. Jag tar inte illa upp och jag vill hellre att folk frågar mig än andra. Jag får reda på att personer frågar andra och det gör mig mer ledsen. 

Kämpa nu hjärtat, du klarar allt! Jag vet det.

 

sitter just nu på akademiska med fina mamma. Jag har precis varit hos min finaste kämpe, hållt handen, klrappat på håret och vsrit där. Så jävla orättvist allting.

Jag hoppas och önskar att alla som har frågor eller undrar över något som händer just nu, kommer till mig. Inte går till någon annan och frågar dem. För mig, min familj och min systers skull. Tack!

Jag älskar er alla. Alla!
Världens bästa familj, knäppa och galna men en stor dos av kärlek och styrka
får man så fort man är i närheten av er. Bästaste.

Tack för att du lyssnar, pratar, delar och finns där.
Jag älskar dig mer än ord kan beskriva.

Det jag aldrig ens skulle kunna tänka tanken om att det skulle hända, har hänt. Att det ens händer är overkligt. Du är en riktigt kämpe och har alla runt om dig hela tiden. Det känns som jag lever i en mardröm och inget är någonsin säkert. Jävla liv. Allt förändras på en sekund, världen stannar och allt blir upp och ner. Du klarar allt, du kämpar och ger inte upp, det vet jag. 

När du inte orkar mer så ska jag orka för dig, jag ska göra allt jag kan för att få dig bra igen. Stay strong min finaste syster! Jag vet inte vad jag gör annars. Jag ska göra allt för dig!! Klara dig ur det här nu. Jag finns vid din sida, dag och natt.