Jag vet inte var jag ska börja. Men jag skulle instagrama bilder nedan, skriva en fin text och that's it. MEN hur ska man kunna sammanfatta alla känslor, alla minnen, allt som råsunda gett under 75 år? Det har varit en plats för alla att bara glömma allt på utsidan och i över 90 minuter vara en stor familj, hoppa, heja och fira. Det blir som en stor fest under timmarna man är inne på Råsunda. Det är helt fantastiskt. Och nu för söndag 4 november kommer AIK spela sin absolut SISTA allsvenska match just på Råsunda. Hur ska man kunna stå där och veta att det är sista gången vi sjunger "vi ser hur solen stiger över råsunda", sista gånger vi står på norra stå, allt blir en sista gång. Nu ska vi hylla och tacka Råsunda. Fina fina Råsunda...

 

Råsundas gräs växer mot himlen!