Tar av mig masken i en sekund

Nu ska jag vara helt ärlig, lägger ut alla kort på bordet. Om sanningen ska fram nu, så mår jag sämre än på länge. Ingen har frågat hur jag mått utan folk har bara frågat "hur är det?", för mig är inte det samma sak. Men nu säger jag det, jag mår jätte dåligt. Tänk er själva att vara borta från sin andra halva, sakna honom dag och natt. Det för förjävligt och det är svårt och jag mår fruktansvärt.. Jag säger att jag kämpar men det är sååå svårt!! Mitt hjärta gör ont och jag vill bara gråta varenda sekund men försöker verkligen vara stark och kämpa mig igenom allting som händer i mitt liv just nu. Jag har svårt att sova på nätterna, jag har svårt att gå upp på morgonen, allting blir så mycket svårare utan min pojkvän. Jag har aldrig känt den saknaden som jag gör, jag vet att jag ska ge allting tid men det är jobbigt och det gör ont. 

Allting blir så mycket jobbigare när jag inte har min älskling här, jag kan inte prata som vanligt, jag kan inte vara mig själv. Jag har så ont och det är otroligt jobbigt. Det enda som jag önskar just nu är att få en enorm, varm kram, ett leende och det som betyder allra mest. 

Det känns som jag bär en mask varje dag jag går till skolan. Jag kliver upp på morgonen och varje gång tittar jag bredvid mig i sängen, fortfarande tom, jag äter frukost utan att säga något eller göra något, går till skolan och försöker göra mitt bästa för att personerna runt om mig inte ska känna att jag är ledsen, deppig eller mår dåligt. Då mår bara dom runt om mig dåligt. Men jag känner att här i bloggen kan jag skriva av mig om det jag känner osv. Så här kommer jag skriva exakt vad jag känner. Jag vet inte vilka ni är som läser men jag förbereder er nu för att jag kommer skriva av mig här på kvällarna. Men det kommer inte bara vara känslor och tankar i bloggen, jag lovar.

Jag saknar och älskar min pojkvän otroligt mycket och det finns ingen som honom! Det kan jag lovar er. Han är unik och jag skulle göra vad som helst för att ha honom här just nu. Det är ett stolt hål i mitt hjärta och jag lider verkligen. Min kärlek är starkare än nånsin för honom och saknade går inte att beskriva. Jag är kär, jag är ledsen, jag är glad för att jag har honom men jag gör allt för att inte verka deppig eller förkrossad. Jag gör allt för att ha honom här. Jag kämpar, det kommer jag gör hela tiden..

Den här bilden tog jag för 1 minut sen, jag färgade håret idag. Bilden ger inte rättvisa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0