"Första gången"

Här får ni en stor del av min "Första gången", jag valde att inte använda rubriken Första gången, tyckte inte det passade in. Bara så ni vet!

Det var som magi. Du stod där, framför mig, med ett leende på läpparna, glimten i ögat och blicken som fastnade på mig. Jag log ett försiktigt leende tillbaka. Det kändes som det var meningen att det skulle vara vi. Det kändes som någon hade planerat vårt möte med varandra. Jag förstod att du såg något inom mig som ingen annan såg. Du gav mig en blick som gjorde mig förvirrad. Det var en retande känsla som jag kände, varför kunde vi inte ta varandras händer och bara springa från alltihop? Rymma tillsammans som i vilken kärleksfilm som helst.
Jag ville röra dig, men det kändes förbjudet på något sätt. Det var som gnistor och kemi mellan oss två, ingen kunde uppfatta något annat. Vi närmade oss varandra men det var fortfarande ett avstånd.  Ett avstånd som inte gick att se med blotta ögat, utan ett avstånd som du och jag kände, bara vi.

Medvind, motvind, trots allting mellan oss så stod vi bredvid varandra, älskade varandra och kände vår kärlek. Vår starka kärlek som gav oss kraften att gå upp på morgonen, strunta i all ångest och lägga våra problem i en resväska och skicka iväg, långt bort.
Magin finns kvar, blickarna som gör mig knäsvag, leendet som gör mig generad och glimten som fick mig att falla, alla våra kännetecken på att det är vår kärlek. Alla kännetecken på att du älskar mig, alla kännetecken på att jag älskar dig.


On fire

Love is friendship set on fire -
Set me on fire


I'm in love

Det var du och jag mot världen. Vi och ingen annan
Det som bara du och jag visste, visste ingen annan
Du tände mörkret i mitt liv och gjorde allt det svarta till vitt
Därefter gjorde du det vita till färger, glada färger

Jag vill att du ska tända våran tändsticka ännu en gång
Lysa upp mörkret och ge det som du gav

Jag vill ha våran lycka som vi hade
Jag vill att våra dagar ska vara vackra
Jag vill att våra kvällar ska vara tillsammans med varandra
Jag vill att vi ska bry oss om varandra
Jag vill älska så som vi gjorde och så som vi gör
Men ännu starkare
Ännu mer kraftfyllt
Mer liv, lycka och kärlek

Det ÄR du och jag mot världen. Vi, och inga andra
Det du och jag vet, vet inga andra
Du SKA tända mörkret, så som du gjorde
Det svarta ska nu bli till färger

Vi gör det tillsammans, så som vi alltid gjort
Det är vi i höstens mörker, det är vi som myser och det är vi som är lyckliga

Nu är det vi
Vi mot världen
Det enda vi måste göra
Är att tända våran tändsticka, våran stjärna
Och aldrig blåsa ut


Fotboll förvandlades till våld

Igår var fan inte alls den bästa kvällen 2011. Stryck den skiten. Jag var jätte glad när vi alla stod på Norra, hoppade, skrek och var lyckliga. Trots AIK låg under(och förlorade) med 1-0 så kändes det inte alls så tungt. Men efter matchen, nej jag vill inte ens skriva här. Rubriken säger allt och jag är sur, arg, ledsen, rädd och allt sånt skit. Laget som vann matchen, deras supportrar borde portas från matcher! Det finns riktigt äckligt hemska människor..

Jag kommer troligen inte blogga mer idag, jag mår dåligt och vill därför inte använda bloggen som en klagomur. Jag kommer däremot kanske slänga upp lite kollage och liknande men inga texter eller så. Jag hoppas ni förstår.

Fotboll ska inte handla om att slåss, ge sig på oskyldiga supportrar, fotboll ska vara glädje och gemenskap. Kram!

Peace and love

Lyssna till dig hjärta, gå på magkänslan, vad säger hjärnan? Varför finns det så många olika alternativ när jag bara vill ha ett enda svar? Ja eller nej, kanske eller inte? Frågorna är många men svaren är för några. Är det rättvist att bara frysa ut eller ska man lösa problemen som dom kommer?

Finns det rätt och fel? Varför vet jag inte om när jag gör något dumt mot den jag älskar? Varför finns det så mycket negativitet och varför kan inte alla ge varandra kärlek?

Om man älskar en person så varför vara sur? Varför inte ge all kärlek som man känner till den personen och visa all lycka som man har i sig? Det finns så mycket ilska och elakhet så snälla, älska, var glada och fyll varandra med glädje och kärlek!!


Avslöjad

Skickade igår kväll in denna "berättelse" som vi skulle göra om tjuvlyssning. Jag skrev om när jag avslöjade mamma om att min äldsta syster ska få barn och jag ska alltså bli moster för fjärde gången. Nästa år, i Mars! Här får ni läsa en lite del..


En speciell vän

Idag börjar min andra skolvecka vilket betyder att jag får träffa Marjam igen, hon är min speciella vän. Alla vi har någon speciell vän, hon är min speciella vän. Hon är så galet galen, hon säger så konstiga saker så jag vet inte om jag ska skratta eller kolla snett, hon delar med sig mycket till mig, hon är tuff på utsidan men har en fin insida trots allt. Om man lär känna henne så ser man att hon är väldigt unik, annorlunda fast på en bra och roligt sätt. Man kan inte inte le när man är med henne. Bara att få ett sms av henne där hon delar med sig om sina knäppa tankar om hennes guldfisk eller hur hon lärde sig cykla igår. Det är sån humor och glädje som vi alla behöver i vardagen.

Jag tycker att det ska bli sorgligt att sluta gymnasiet för jag vet hur svårt det kommer vara att hålla kontakten med henne. Inte för att vi inte är bra vänner utan för vi vill olika saker efter gymnasiet. Jag vet själv hur mycket jag kämpar och kämpade för att ha en fortsatt bra vänskap med min bästa vän, jag visste att det är värt det. För både hon och jag förtjänar den vänskap vi har idag. Jag älskar mina närmaste vänner enormt, jag hoppas dem alla vet det. Vänskap är något som vi behöver och förtjänar att ge någon som behöver.


Vänskap är det bästa som finns!


Saknaden

Idag satt jag och tänkte, det var en känsla om en saknad. Tänkte efter att det kanske var Andreas jag saknar, jo visst en del. Sen tänkte jag vidare, jag saknar Stockholm! Andreas är där fredag-tisdag och jag är avundsjuk! Jag älskar Stockholm stad, jag trivs och är lycklig där. Jag saknar Stockholm och den första helgen som jag är frisk ska jag ta min väska och åka dit. Det är något speciellt med våran huvudstaden..


Tack

Just nu vill jag tacka två tre personer. Jennifer som har själv varit på sjukan fast i Uppsala, du är världens bästa vän! Tack för att du stöttar och finns där, trots att du själv var på sjukan. Jag hoppas allting löser sig för dig, underbaraste!

Och Andreas som räddade min dag idag, han är barnvakt istället för mig idag så jag kunde åka till akuten och ta alla prover osv. Och så kunde jag åka hem efteråt och vila, tack min finaste! Jag vill också tacka dig för igår, att du helt plötsligt kom in i mitt rum på akuten och satt med mig och var mitt sällskap, du är världens bästa! Och tack för alla söta och stöttande sms igår och idag.

Och tack till mamma som följde med mig både igår och idag och satt med mig på akuten hela tiden, var mitt sällskap och underhöll mig i alla timmar!

Dagens skräckupplevelse

Jag har inte varit en jätte mes när det gäller spindlar. Men allt förändrades för ca 5 minuter sen när det största spindel jag sett ramlade ner i mitt nytvättade hår!!!!! Jag skulle öppna ett skåp i köket och kände att något ramlade i mitt hår, tänkte att det kanske var en pappersbit så jag slog bara ner den på golvet, då ser jag spindeln, jag skriker, jag hoppar och jag skriker ännu mer. Samtidigt springer jag och Elsa upp till Andreas och i panik säger vad som hände. Han kommer lugnt och hjälper mig, tar papper och spolar ner den. Pussar och kramar mig. Nu är jag fortfarande i panik men jag och Elsa ska ut nu och lugna ner oss. Om en halvtimme kommer ett inlägg om hår och hårfärg!

Bild - Google

Ett hjärta kan gå i tusen bitar

Och den enda som kan laga mitt, är du.
Det är du som kan få mig att gråta utav lycka, skrika av kärlek, kittla av nervositet och känna den rätta känslan. Varför klaga på varandra när man kan älskas?
Varför låta någon gå imellan oss när vi kan vara starka?
Varför låta småbråk göra oss sura när vi kan le?
De tre orden som betyder hela världen vill jag bara höra när jag verkligen förtjänar dem.
De varma kramar som du ger mig vill jag bara ha när du vill ge mig dem.
De sköna kyssar som du ger mig vill jag inte ha om du inte vill ge.

Ge och ta, ta och ge.
Jag försöker ge dig hela världen, för det är den du förtjänar.
Jag vill ge dig all lycka, all kärlek, jag vill ge dig just det där.
Jag vill ha det som jag förtjänar, om jag inte förtjänar dig - vill jag inte ha dig.
Jag vill ha det som jag förtjänar, jag vill ha dig.
Om du vill ha mig.


Vill vill man, men kan kan man?

Nu är den kväll, snart är denna oförglömliga dag över, en dag som har skakat ett land, chockat flera miljoner runt om i världen, en dag som ingen kommer glömma. Om lite mer än en timme så är det en ny dag, människor lider, gråter över det som hänt. Det är tragiskt och ofattbart. Jag kan inte ens ana hur svårt Norge, de anhöriga och offren måste ha just nu. 

För mig är det att blicka framåt. Imorgon är det söndag, nästsista söndagen i juli 2011. Imorgon tar jag som den kommer. Jag vill vara glad, se framåt, ha de drabbade i tankarna. Jag har inte kunnat sluta tänka på Norge och de offren där, allt som hänt i vårat vackra grannland har jag inte kunnat sluta tänka på. En overklig tragedi. Imorgon ska bli en ny dag, med vackert väder, människor som tar hand om varandra och bryr sig, världens länder som hjälper varandra i kriser som denna. Det får bli en bra dag imorgon, med vackra färger, glada miner, hand i hand klarar man det mesta, tillsammans. Ta hand om varandra, all lycka, kärlek och glädje som finns till er där ute, drabbade eller inte. Men vi alla är nog drabbade på ett sätt. God natt, kärlek.


Norge

Jag läser Aftonbladet och DN på nätet och kollar på nyheter på tvn minst en gång om dagen. Men just igår och idag finns det ingenting som är lika hemskt som i Norge, inte för mig. Igår innan vi skulle sova kollade jag nyhetterna en sista gång och då var det sju döda på lägret, när jag kollade nu var 84 döda. Det känns i hjärtat och jag lider med föräldrar, vänner, personerna som var där och alla runt omkring. Det är verkligen hemsk det som hände i Norge igår.

Jag satt och uppdaterade Aftonbladet i mobilen flera gången under kvällen igår för att få mer info. Hela Oslo och Norge måste vara helt skakade. Jag tänder ett ljus för er, jag tänker på er. All kärlek till Norge!

God natt livet

Vart är ni som sa att ni skulle finnas där oavsett vad? Hör av er kanske 1 gång i veckan, inte ens frågar hur jag mår. Insidan sliter sönder mig och jag vill skrika rätt ut. Varför ska jag behöva smsa dig för att få något tillbaka? Vad får jag tillbaka? Ett nej, ett kanske, ett njaa vi får se. Vad hände där?

Om du älskar mig, varför säger du då nej? Sover du? Om du älskar mig ska du oavsett i sömnen, i svårigheter säga att du älskar mig. Inte säga nej. Om du älskar mig vill jag höra de tre orden som betyder mest. Inte "passar dig för", blankt. Tomt. Det ekar, min insida är tom men min utsida hör inte.

Jag har älskat den här veckan som om det vore min sista, varför? För att du har varit så jävla underbar, romantisk och ren. Ren kärlek, varför bråkar, tjafsar vi för? Varför finns det människor som inte har ett hjärta inom sig? Hur kan du säga att du inte älskar mig efter allt.

Jag skriver inte till en person. Jag vill nå till just dig, jag hoppas att inte bara du tar åt dig för det är inte bara du. Det finns flera. Säg att du älskar den du älskar. Säg att du finns där och verkligen visa det för dina vänner. Fråga hur dom mår, vad dom gör, hur livet är. Gör något som visar att just hon eller han betyder. Säg inte ifrån, våga.


Inte till en person. Inte till någon. Vem är det då till?


Det enda jag vill ha är våran kärlek.
                                 våran vänskap.
                                 våra känslor.

Tankar, sysslor och känslor

Skriver lite, blir arg och knöglar ihop pappret och slänger det. Försöker skriva på datan, skriver ett par rader, raderar och känner gråten i halsen. Går ner och käkar lite tacos, vill springa upp till rummet direkt, skiter i allt. Slänger på ett avsnitt att Gossip Girl och blir irriterad på en av karaktärerna, stänger av och kollar fotbollskanalen istället. Sätter på AIK-Gefle och tittar. Halvlek, 0-0. Vad ska jag göra? Kollar bloggar, ingen uppdaterar, sätter på radion, någon idiot som pratar om ingenting.

Tänker på kärlek och livet, otrohet och hemskheter, lycka och glädje, människor och personligheter, sex och älska, romantik och hat, komedier och skräckisar, godis och frukost, gud och djävulen, kille och tjej, alla är så lika men ändå så olika. Hur kan man mörda en person? Hur klarar man av att ha lögner från den person man älskar? Hur kan man inte då skuldkänslor av att ljuga, vara otrogen eller liknande? Hur kan det finns dåliga personer?

Lite tankar, sysslor och känslor som varit inom mig denna dag, Hittills. Efter matchen ska jag ut med hunden, tar med papper och penna, tänker finna inspiration till dikten, till bloggen, till livet.


Toner från en trubadur

Vad säger sommar mer än Trubaduren-Magnus Uggla? För mig väcker den minnen tillbaka, två år, till Öland. Med min finaste vän. Det är ett minne som sitter nära hjärtat. Sånt minne som är unikt och som man kan tänka tillbaks på och minnas allt i minsta detalj. Som när vi satt vid poolen, lyssnade på trubaduren, blev fotade av en främling, sjöng med i våra ljusaste toner till de sista raderna på låten, folket runt om och blickarna mötte oss, två tjejer i våra bästa år men i våra värsta röster. Två år har gått men jag glömmer inte den kvällen, underbart är kort. Men eftersom minnet och lyckan och vänskapen är kvar så.. Underbart är minnesvärt!


Galen blick leder till..

För exakt två år sedan var jag med om en konstig, romantisk, obehaglig och oförglömlig kväll. Det låter både bra och dåligt, det var mest obehagligt. Men när jag tänker tillbaka var det gulligt på något sätt. Jag och min vän Jennifer var på en AIK-match i Solna såklart, när det var ett litet tag kvar till matchstart gick vi in på Råsunda, skulle sätta oss på våra platser då vi såg något galet. Två killar lite längre ner, en som jag "kände" och en som stirrade på oss med en galen blick, vägrade släppa oss ur blicken. Vi gick därifrån men gick tillbaka efter ett tag. Satt framför dem hela matchen, pratade lite efteråt och sedan skiljdes åt.

Tänk om jag då visste att två år senare skulle jag och han med den galna blicken vara galet kära i varandra? Tänk att för två år sedan ville jag gå och smälla till han med den där blicken. Tänk att han verkligen tog kontakt med mig sen och vi blev tillsammans. Nu skulle jag inte kunna tänka mig att vara utan honom. Han är mitt liv. Han ger mig fina, säkra, kärleksfulla blickar nu. Han som gav mig en blick som jag trodde betydde något helt annorlunda. Han som säger att han blev kär i mig vid första ögonblicket han såg mig, kan det stämma? Ja, kära är vi, kärlek delar vi, och det här var bara början på våran saga.


Så här såg jag och Jeffan ut på vägen tillbaka till Sundbyberg.
Pratade med polisen, satt på marken bredvid bilvägen och tyckte synd om våra fötter.
Inte visste jag att den där kvällen skulle betydda så mycket som den gör idag..


Sätt ord på känslan




Regn är grått, tråkigt, ruggigt, kallt, blöt, ensamt, deppigt.
Men regn kan också vara otroligt vackert. Regndroppar som faller en och en mot marken.
Regndroppar som fastnar på bort, fönsterrutor, stolar och blommor.
Regn är vad man gör det till.
Jag gör det grått och mörkt på bilderna.
Men i verkligheten jag gör det vackert.


Sätt ord på känslan




Regn är grått, tråkigt, ruggigt, kallt, blöt, ensamt, deppigt.
Men regn kan också vara otroligt vackert. Regndroppar som faller en och en mot marken.
Regndroppar som fastnar på bort, fönsterrutor, stolar och blommor.
Regn är vad man gör det till.
Jag gör det grått och mörkt på bilderna.
Men i verkligheten jag gör det vackert.


Närt och kärt

Jag älskar såna här kvällar, kvällen har inte börjar än nej men den är på väg. Kvällar när familjen samlas, grillar, myser, pratar och skrattar. Mysfaktorn stiger högt mot molnen. Det känns så tryggt och varmt. Att vara tillsammans med nästan hela familjen och lite släkt och ha roligt är inte varje dag. Jag ska sätta på mig min blåa klänning med spets från H&M, vita låga converse och gå ut med Elsa innan vi blir hämtade här hemma. Jag önskar er en riktigt fin kväll! Hoppas ni också är med era nära och kära.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0