I höst tänker jag satsa på den röda färgen i håret. Det finns otroligt många olika nyanser när det gäller rött och först tänkte jag mer mot den bruna färgen men nu börjar jag tänka om. Börjar tänka mer mot eldiga färgen, jag vill inte heller att det ska se så jätte oäkta ut. Eftersom jag hade röd/orange hårfärg förut. Bilden under visar fyra olika nyanser jag först tänkte på, imorgon får ni se vad jag tänker nu på. Funderar också på en ny frilla, mer om det när det börjar närma sig..

Gillar mest de tre första.

Om det är någon insekt som jag verkligen blir irriterad på så är det flugorna, alltid ska de vara i vägen, surra och vara äckliga. Usch! Som "tur" är så gillar Elsa att jaga flugorna dock är hon för seg för att hinna ta dom, men hon ger inte upp..

Det absolut bästa med augusti månad är kräftskivorna! Jag är helt galen i mat från havet, räkor, fisk och kräftor. Det är så gott! Det absolut bästa är ju laxen, som dock är väldigt dyr men mums. Nu är det augusti och då gället kräftor och dessa härliga kräftskivor, har ingen planerad än men hoppas på att det kommer. Har iaf ett stort paket i frysen med kräftor!! Gott!

Tjejer, vi alla gör små smyg grejer i förhållanden. Till exempel om vi önskar oss något speciellt men inte vill säga "jag vill ha det här" till honom. Då smyger vi fram det. Kanske i en konversation, i bloggen, på sms eller hur som helst. Och jag kan själv säga att jag också gör så. Men är inte det taskigt mot killarna? Hur ska dom kunna veta att "aha då vet jag exakt vad jag ska köpa så att min flickvän blir glad" när vi inte säger det? De få killar som fattar är antingen genier eller så har väl dom varit med om det förr.

Varför vågar vi inte då säga att vi önskar oss det vi vill ha? Rädsla om att han kanske inte köper det, hur reagerar du då? Förväntningar. Tjejer förväntar sig att killar ska se, förstå och göra det utan att vi tjejer ska behöva säga något. Tjejer tjejer tjejer... Jag gillar att smyga med saker och ting. Men det dåliga med det är att om han inte förstår så blir man ju ledsen eller besviken eftersom man så gärna ville ha det. Gör dig förstådd, enklare på det sättet. Både för hon och han.

Sverige vann med 2-1, hurra hurra hurra och lite applåder, skrik och skratt. Slut.

Det som sitter allra högt upp på kroppen, det runda ni vet, människorna kallar det för huvudet, mitt "huvud" gör ont. Hur kommer det sig? Dricker jag för lite? Ja. Får jag tillräckligt med frisk luft? Ja. Får jag mycket kärlek? Tillräckligt. Svaret är då att jag dricker för lite. Dåligt av mig, får ge mig själv lite smisk och ta ett glas vatten, helt enkelt.

Idag blev jag också så äckligt trött, inte sömnigt trött utan mer irriterade trött. Varför kan inte människor vara glada för vad dem har? Och varför måste man ALLTID klaga, se ner och säga dåliga saker bara för man tycker att den personen inte är lika bra som en själv? Jag gillar alla. Alla är så unika, har sin egna personlighet, utseende och syn på livet. Jag vill se livet som ett äventyr. Hoppa fallskärm, äta insekter, gå på kinesiska muren, åka ut i rymden, få nobelpriset, gifta in mig i kunga huset, göra en stor skandal så hela Sverige hatar mig. Varför inte? Resan börjar här och nu. Livet är vad du gör det till, häftigt är inte för namnet!

Vilket knäppt inlägg.

Lila/röda fingertoppar och läpparna rosa så har jag det nu. Varför? Jo, jag tog mig en burk och gick ut i skogen. Plockade blåbär och smultron. Fick tid att tänka för mig själv och andas ut. Mycket behövligt.

 Tänkte på att plocka blåbär är som att hitta en bra pojk-/flickvän. För att hitta den rätta måste man testa sig fram, den rätta finns inte mitt framför ögonen på en. Man får gräva djupt, lyfta bladen, om det inte finns någon där så finns det under ett annat blad. Blad för blad, kille för kille, kärlek för kärlek, till slut hittar man nog den som tillfredställer en på alla möjliga och omöjliga sätt. Visst? Blåbär och killar är inte så olika som man tror. Vissa är mogna och dem är så saftiga och goda. Vissa är omogna och dem är sura och dem spottar man ut. Mitt blåbär är snart hemma och då ska han få smaka på ett av dem blåbär som jag plockade idag.

Jag är en halv fotbollsbrud. Jag spelade fotboll i ett par år, slutade när det slutade vara kul och allting blev allvar. Nu gillar jag istället att titta på fotboll, allt från Allsvenskan till Landslaget. Just i denna stund spelar Sveriges damer mot Nordkorea. Jag sitter och hejar på för fullt. På något sätt känns fotboll rätt spännande, en boll, två mål och flera spelare som jagar bollen. Låter inte roligt om man skulle förklara det för någon men känslan att sitta på en arena och se sitt lag vinna är en fantastisk känsla.

Mitt hjärta slår för AIK som dem flesta vet. Medans min familj är Djurgårdare. Men när Sverige landslag spelar sitter alla tillsammans och hejar gemensamt på ett och samma lag. Det är otroligt. Så nu finns det bara två ord som kan kortfatta detta - Heja Sverige!

Igår blev det lite stressigt när jag kom hem men allt var det värt! Kom hem runt 15-tiden, då satte jag mig och åt lite och fick ett sms av Jennifer som frågade om vi kunde träffas, en timme senare satt jag på cykeln ner till stan och träffade min fina vän. Vi bröt Sveriges lagar och testade ett café vi inte brukar gå till, Café Magnifik. Kommer nog inte så ofta gå till Wikmans nu när jag upptäckte mitt nya favorit café. Deras uteservering är bara underbar och maten/fikan är gudomlig! I alla fall det vi tog. Har ju inte testat något annat, men det kommer.

Idag ringde klockan vid 6 då Andreas började 7, jag sov vidare till halv 11 och nu, snart, kommer Andreas hem. Får se vad dagen har att bjuda på. Ska ladda in bilderna från veckan plus alla mina nya gobitar som jag shoppat. Rean är underskattad!

Tack världens finaste du.

Saker ni kanske inte visste om mig:

1. Jag vågar inte tvätta bort sminket (ögonen) när jag är själv hemma för jag är rädd att någon ska stå bakom mig när jag öppnar ögonen.
2. Jag är väldigt öppen av mig, om jag litar på personen/-erna vill säga. Jag berättade min värsta hemlighet för min jämställdhetsgrupp i våras, för det gänget är så härligt.
3. Jag planerar på att bli Världsförälder.
4. Jag älskar djur, vill bli djurfader också för jag AVSKYR verkligen djurplågeri och liknande.
5. Min katt, Elvis, är bög. På riktigt. Folk säger att jag gjorde så han inte kan jama för jag pratade så mesigt/som om han var en bebis när han var liten.
6. Jag är rädd för vad andra säger om mig. Fast ibland bryr jag mig inte ett skit.
7. När jag blir äldre vill jag bo i Stockholm, eller utomlands, ingen annanstans.
8. Jag är mer rädd än vad folk tror. Jag kollar bakom mig flera gånger när jag är ute och när jag är hemma vill jag ha alla lampor tända, varje kväll jag sover själv tittar jag under sängen och i garderoben, när jag diskar klarar jag knappt av att stå och bara kolla på disken för jag varken hör eller ser om någon kommer bakom mig. Men jag döljer det nog ganska bra.
9. I nästan alla mina år så har jag jämfört mig själv med min närmaste vän och tycker alltid att jag är fulare/tjockare/sämre.
10. Det finns ingen som jag vill vara med lika mycket som med Andreas.
11. Jag har slickat på en elefant. 
12. Jag sitter alltid längst fram i klassrummet.
13. Jag ljög om nummer 11.
14. Jag gillar att skriva, har en del "gömda" dokument på min data som jag brukar skriva på, men när jag är klar raderar jag dem.
15. Jag har stalkat människor. (Det låter värre än vad det är...)

Ligger i min gula overall, blir inspirerad av Jennifer (och Glee musiken!) till fullo och bestämmer mig nu för att gå ut och springa imorgon. Dock hittar jag inte så jätte bra här men vad kan hända? Springa vilse? Då kramar jag träden. Någon läskig människa kommer? Då springer jag fortare. Om den springer efter? Då slåss jag för kung och fosterland. Om en björn kommer? Då fotar jag den. Spöken kommer på kyrkogården bredvid lägenheterna? Då blåser jag bort dem. Ja, man kan väl säga att jag har svar till allt? Ja, si, ja, yes osv. Jag tog ju faktiskt med mig både träningstightsen och mina rosa träningsshorts!

Nu ikväll tog jag och Andreas en varsin Subway, jag köpte även en tidning som jag ska läsa imorgon i solen, lite gott och mat tills imorgon. Då ska JAG laga mat! Fisk och potatis med vitlökssås. Mumma va? Jag älskar firre. Men nu ska jag knapra på min Frazer (som tydligen heter Fazer...).

Min bästa vän och även min största inspirationskälla!

P.S. Det enda som är jobbigt med en s.k One Piece är att man måste ta av hela när man ska på toa. Hard work work... D.S.

Mitt hjärta slår för ett lag som ger lycka och kärlek, som folk hatar men jag älskar, tre stora bokstäver sitter på tröjan där hjärtat sitter under. AIK. Det laget som spelar match på fina Råsunda just nu och har gjort 3 mål på mindre än tio minuter. Två färger - svart och gult, en tro - AIK. Det finns inget som är så fantistiskt att vara på plats.
Dock ligger jag i sängen och ser det från datan, mina revben gör galet ont och nu kan jag bara ligga på en sida.

Imorgon fyller min älskling år och det planeras hit och dit i smyg, han vet dock ganska mycket. Munnarna pratar med för stora bokstäver. Min vecka se ganska lugnt ut än så länge, planerar våra dagar i Stockholm nästa vecka. Inget som jag har längtat efter så mycket som den staden, och Råsunda. Men Råsunda väntar i 20 dagar på mig. Stockholm väntar ett par dagar, åh! Shopping, sommar, härliga vackra huvudstaden...

HEJ! Jag ska nu sätta på två avsnitt av SATC säsong 6, sista säsongen, lite ledsen faktiskt. Jag skippar att se första säsongen för jag tycker inte den är så bra, lite för gammal. Älskar sista säsongen faktiskt, den är så rolig och bra! Än så länge har jag fått mig ett gott skratt, en tankeställare och mycket idéer från varje avsnitt. Brudarna kan sina grejer om vi säger så.

Mammas nybakade mackor och lite oboy får göra mig sällskap, snart kommer min andra halva också. Perfect night!

Tanken av att lilla jag åker till enorma Kina i februari är overkligt, jag har fortfarande inte tagit in det. Det känns som det är en unik upplevelse, och det kommer det bli. När jag fick höra nyheten hoppade och skrek jag av lycka, inte varje dag man får veta att man själv får en gratis resa till en av världens mäktigaste land.

Alla har saker dem vill göra innan man dör, jag har alltid sagt att jag vill se världens sju underverk. Inte dom gamla underverken, utan dom nya. Där med Kinesiska muren och den drömmen kommer bli sann. Får en känsla, en blandning av nervositet och lycka.

Andra underverk jag vill se är Taj Mahal, Frihetsgudinnan, Eiffeltornet, Akropolis, Colosseum, Cheopspyramiden och många flera. Jag vill resa runt i världen, se vad världen har att erbjuda och leva livet. Att gå SPINT är en möjlighet till det, jag är verkligen tacksam för jag valde det och kom in där.

Nästa år går jag ut gymnasiet och efter det tänker jag fortsätta plugga, leva min dröm, uppfylla mina mål och göra det jag vill. Jag har fallskärmshoppning som står högst upp på lista, det har jag velat göra i flera år, säkert 4 år. Resa och se världen, världens underverk, göra helt galna säger och åka på olika äventyr. Snart har jag också planer på att bli Världsförälder, att hjälpa dom som har svårt. Ja, jag har många mål men jag tänker satsa hårt för att uppfylla mina drömmar.

Det kommer komma både medgång och motgång, men vid min sida så kommer mina närmaste alltid att finnas. Jag är tacksam för mitt liv idag, för att jag halvt vet vad jag vill göra i framtiden och för att jag är målmedveten!

Vi ses i februari!

Efter några avsnitt av Sex and the city, Gossip Girl och Vänner så ska jag ställa mig i köket och börja laga tacos inför middagen. Hade tänkt börja med disken men det kör jag och Andreas tillsammans efter maten. Han slutar om en halvtimme, är hemma om ca en timme då. Så har lite tid att duka fint, plocka undan, göra det lite mer romantiskt. Älskar känslan att vara ensam hemma! Så fritt, skulle kunna gå naken men känns lite mer hygieniskt att ha åtminstonde shorts och överdel va? Naken kör vi någon annan gång, kanske med sushi som i Sex and the city.

Hej. Jag är lite ledsen faktiskt, har haft en jätte bra dag och varit jätte glad. Men nu är jag lite ledsen, lite ensam. Jag trodde att en helg utan pojkvän och vänner skulle kännas bra och behövligt, jag hade fel. Jag skulle kunna börja gråta här och nu för att jag känner mig så vilsen och ensam. Kanske är det för att jag vet att mina vänner är ute och festar eller för att jag vet att min pojkvän är ute på någon äcklig sportbar och firar sin kompis födelsedag med vänner. Medans dom gör det sitter jag ensam i min säng och känner mig patetisk. Exakt, patetisk. Precis det känner jag, jag känner mig så jävla patetisk. 

Om 730 dagar ska JAG springa maran i Stockholm. Jag måste ha något mål och mitt mål i år har jag redan klarat. Jag följer en tjejs blogg som sprang maran idag, hon är otroligt häftig, jag vill också vara så. Men just i denna sekund är jag Mrs Lonely och ska därför dränka mina sorger i SATC.

Känner redan nu att jag ångrar det jag skrev, skiter i maran, kör kanske på något vårrus eller liknande?

Om jag läser på engelska, högt för mig själv fattar jag utmärkt, men när jag läser tyst så går det inte lika bra in i huvudet. Så kanske det är för många, men jag har alltid lärt mig bättre genom att skriva och gå igenom sakerna tyst för mig själv. Jag älskar tystnad, så lugnt och fridfullt. Känner mig lite som en hippie när jag skriver det här? Hmf.

Jag tänkte på rubriken jag skrev på förra inlägger och inser hur sant det är! Galet hur världen ser ut. Men egentligen, sex, är det så pinsamt att prata eller skriva om? Det är naturligt och det här kanske låter knäppt men jag tycker sex är väldigt intressant! På flera olika sätt, kommer inte gå in på detaljer nu eller så för jag ska kolla runt lite på datan, och då menar jag inte porr. Porr är vidrigt. Haha, nej nu blev det fan för mycket. Puss, hörs imorgon..

Jag försöker alltid behandla andra som jag själv vill bli behandlade. Jag försöker alltid vara glad, positiv och trevligt. Jag försöker inte ha några fördomar om något eller några. Jag försöker för det mesta ha en positiv syn på allt. Och jag hoppas dom jag träffar får den uppfattningen. Det är klart att man inte alltid kan vara glad men ett gott försökt gör jag alltid. Jag försöker alltid var utåt och hjälpa till. Idag har jag märkt från minst 7 personer att jag inte blir behandlad så som jag behandlar dom. Jag är trött på att låtsas vara glad och positiv och jag har alltid försökt få andra att behandla tillbaka likadant.

Idag brast det, jag har legat i min säng och gråtit så jag fått ont i hjärtat och det svider i mina ögon. Sen grundskolan när jag lärde mig "behandla andra så som du själv vill bli behandlad" har det alltid legat varmt om hjärtat. Jag kommer ihåg första gången jag hörde det och jag tycker det var och fortfarande är ett starkt ordspråk(eller vad man ska säga). Jag följer det varje dag och försöker göra mitt bästa.

Men när man märker att under en lång tid så blir man inte behandlad som man behandlar andra tillbaka, vad är då meningen? Hur ska man då orka? Och varför ska man då fortsätta? Jag ser ingen mening i det men eftersom det ordspråken har legat varmt om hjärtat i flera år, säkert 10 år, så kommer jag forsätta. Jag vill lära det vidare till mina barn osv.

Det enda JAG vill är att bli behandlad som jag behandlar andra.

Jag har tänkt på en sak. Dom flesta tjejer vill vara smala, ha en snygg kropp och ha lång smala ben. Men alla ser ju inte likadana ut? Vissa ha kurvor, vissa inte. Vissa är långa, andra korta. Jag är kort, rätt så kort iaf och jag är inte pinnsmal och jag har kurvor men jag vill inte se ut som en modell. Jag gillar mig själv, är inte det det viktigaste? Om man är större än andra och man är nöjd med sig och är bekväm i sin kropp, är inte det viktigast? Att vara nöjd och bekväm med sig själv tycker jag är viktigare än vad samhället säger hur man ska vara.

Att man vågar vara sig själv, man ska våga sticka ut, alla är inte likadana men varför vill man då se ut som alla andra? Var är det roliga i det? Att det finns olika människor göra världen till världen. Jag gillar att se folk som vågar vara sig själva, sticka ut och inte bete sig som alla andra. Jag skiter totalt i hur tjejer i klassen, skolan, på stan vill att man ska se ut. Jag ser ut som mig själv och jag är mig själv. Jag vill inte se ut som alla andra, jag vill inte vara som alla andra.

Efter jag satte in min p-stav gick jag både upp i vikt, fick större bröst och fick mera kurvor. Men jag gillar mig själv, jag är lycklig och nöjd. Jag tyckte ett tag att jag borde gå ner i vikt, vara lika smal som mina vänner och familj men då är jag ju inte mig. Jag ser ut så här och jag är mig själv. Jag tänker inte ändra på mig för andras skull, isf för min skull.

Att man vill vara smal och snygg, BULLSHIT! Man kan vara snygg och mullig, man kan vara snygg oavsett hur ens kropp ser ut. Våga stick ut, våra vara dig själv och försök inte vara någon annan. Se ut som du vill så länge du är nöjd med dig. Jag hoppas bara att folk inte går ner i vikt för att vara snygg, alla är snygga, på sitt sätt. Jag hoppas alla som läser det här är nöjda och bekväma i sig själv och inte vill ändra på sig. Våga vara dig själv. Ha en fin dag, love!